En nörds bekänelser

Vi slutar lite tidigare, så jag hinner i god tid till busshållplatsen. Jag väntar en stund, och ser sedan buss nummer 506 närma sej. "Dehär e min buss" meddelar jag till de två tjejer jag står och talar med och så ställer jag mej bredvid folket som väntar helt vid hållplatsen. Jag spanar in bussen, och då jag inser att den inte alls byter fil för att stanna lyfter jag lamt en arm men bussen har redan kört förbi. "Har du ALDRIG åkt buss förr??" undrar tjejerna från pargas medan jag plockar fram telefonen för att kolla på reittiopas när nästa buss eller spårvagn avgår. "Man måst ju vifta ordentligt om man vill att den ska stanna!"

Förutom den lilla incidenten klarar sej pampasbon rätt så väl i miljonstaden. Kanske det är okej att krångla lite med public transport så länge jag vet om Kokkola ligger nånstans nära Karleby. Och ja, de frågade en nylänning verkligen. Tär ju nog smått på kokkola-ståltheten...

För övrigt minns jag nu varför jag tycker att fysik är så fascinerande. Jag försår nog om ni inte delar min iver men nog måste man väl medge att det är lite häftigt att tiden står stilla om man reser med ljusets hastighet? (Vilket förståss är teoretiskt omöjligt.) Eller att man egentligen helt bra sku rymmas att gå genom väggar? (Den elektriska spänningen mellan elektroner och protoner gör att avståndet i atomen bibehålls, så tyvärr går det inte iallafall.)

Som ni hör så går det ingen nöd på mej! Två långa kursdagar är avklarade men nu blir det sovmorgon. Ordentligt. Skall infinna mej inorgon bitti kl 13, så det lär jag väl klara av. Gårkvällen spenderades på studentmissionens samling som överraskade positivt! Det var både roligt och givande, träffade nya människor och fick nya insikter och upplevde en ovanligt stark Guds närvaro. Ganska hurja sku jag säga!

Hufvudstaden kallar

Såå. En tid sen sist. Jag har hunnit en sväng till ett breathtakingly beautiful Nepal. Spenderade några oförglömliga månader där, men mer om det senare.

Tillbaka på finsk mark har jag snart varit i en månad och har desvärre bestämt mej för att gå en prepkurs till medi. Sitter som bäst på tåget ner till Helsingfors, där jag kommer att befinna mej de inkommande månaderna. En massa fysikformler och kemiska beteckningar kommer att finnas på shemat men skall försöka utelämna dem från bloggtexterna..

Så just som jag vant mej vid kokkola-livet så ger jag mej av. Inte för att det är en lika stor omställning denna gång men iallafall nånting nytt. En försmak av studielivet. Nya människor. Bo ensam. Jag tror iallafall att det är här jag ska vara just nu, och ser fram emot vad som komma skall!

Jag tror också att Gud vill att det ska vara en njutning, inte bara nånting jag tycker att ja borde eller måste göra! "Enjoy my lead", He said. Lustigt nog råkade kvinnan som sitter mittemot mej på tåget ha en kaffe-o-bulla-kupong som hon inte själv ville använda, så hon gav den åt mej. Might as well enjoy the journey, right? Haha, Gud kan vara så konkret ibland :D

"You've been faithful before, You'll be faithful again".